Någonting har gått snett!

Jan Clewestam, ordförande i Glaukomföreningen Östergötland:

– Jag får inte ens köra en EU-moped åtta kilometer med en maxhastighet av 45 kilometer på en liten landsväg mellan min bostad och närmaste busshållsplats.

Jan Clewestam är nybliven ordförande i den nystartade glaukomföreningen i Östergötland. Numera pensionär men tidigare diplomat och utbildningsplanerare världen över bland annat i FN:s regi. Jan bor ute på landsbygden i Söderköpings kommun, där han för några år sedan på en sommarstugetomt uppförde ett egenhändigt ritat hus med maximalt ljusinsläpp, berättar han, inte utan stolthet.

ÖT möter en oerhört sympatisk, lugn och resonerande person men som nyligen har haft oturen att bli av med sitt körkort på grund av glaukom som han fick för 14 år sedan. Under senaste året har han gått varvet runt med indraget körkort, överklagande och till slut begären om dispens där det också blev avslag.

– Min sista resa som bilförare är minst sagt spektakulär, säger Jan Clewestam och berättar om en polisjakt på E 22:an mellan Söderköping och Norrköping:

– Vid en lastning hemma på tomten släckte jag ner till parkeringsljus och glömde sedan sätta på halvljuset, när jag for iväg. På E 22:an mötte jag en polisbil som uppmärksammade detta, tvärvände och åkte ifatt mig med blåljusen på, säger Jan.

Vädjade till poliserna

Han stannade och uppmanades att blåsa för alkoholkontroll och att visa sitt körkort. Alkoholkontrollen gick självklart bra men när han visade körkortet så fann polisen i sitt register att det var indraget. Jan beordrades därför att lämna bilen på platsen – nu var det slutkört! När Jan vädjade till poliserna att bli hemskjutsad kallades det på ytterligare en polisbil.

– Jag blir hemeskorterad och på rad styr min gamla Volvo och två polisbilar in i den lilla byn Klarsjökärret, berättar Jan Cleweland. Högst pinsamt och chockerande naturligtvis och några dagar senare får han också själv beskedet via brev att myndigheten har beslutat att dra in hans körkort. För Jan, som är helt beroende av eget transportmedel för att kunna bo där han gör och föra det aktiva liv som han är van vid, innebär indragningen att det har gjort vardagslivet mycket besvärligt. Dessutom upplever han det som i högsta grad kränkande eftersom han anser sig ha tillräckligt god trafiksyn för att framföra ett fordon på ett för alla parter säkert sätt.

– Ena dagen kan jag köra i den mycket täta och snabba trafiken runt Paris eller på Belt Parkway i New York, andra dagen får jag inte ens köra mopedbil 8 kilometer på en liten landsväg mellan min bostad och närmaste busshållsplats i en maxhastighet av 45 km i timme, säger Jan och skakar på huvudet.

– Jag möter max tre fordon på den här sträckan, oftast inga alls! Med sin yrkesbakgrund som både diplomat och utbildningsplanerare världen över har han både upplevt och aktivt kört i de mest varierande trafikkulturer. Under tjänstgöring i Baltikum för 14 år sedan fick han vid ett läkarbesök diagnosen glaukom. Sedan dess har han gått på kontinuerliga läkarkontroller varje halvår och inte haft några problem med bilkörningen. Men det var för ungefär ett år sedan, efter att reglerna hade skärpts genom EU-samordning, som hans ögonläkare i Norrköping såg sig tvingad att anmäla fallet till Transportstyrelsen. Det var alltså inte på grund av försämrad trafiksyn som läkaren gjorde anmälan utan på grund av nya regler!

Överklagan

Jan Clewestam har ett gott förhållande till sin ögonläkare men är desto mer kritisk till myndigheten, Transportstyrelsen, efter att i helt år kämpat med överklaganden och dispensansökan. Efter det att han också fått avslag på dispensansökan där hans sista halmstrå var att åtminstone få tillåtelse att köra mopedbil 8 km bort till busshållsplatsen är han nu igång med en överklagan till Förvaltningsrätten.

– Min läkare indikerade till och med i sin anmälan möjligheten att få behålla AM-behörighet för att köra mopedbil, men detta har inte Transportstyrelsen tagit någon som helst hänsyn till, säger en något uppgiven Jan.

Och Jan Clewestams kritik på Transportstyrelsen är inte nådig. För det första menar han att ögonklinikens syntest inte kan ligga till grund för en bedömning av trafikseendet:

– I den syntest som ligger till grund för Transportstyrelsens beslut testas ett öga i taget, centrerat på en prick i mitten på en datorskärm. Denna test ger en medicinsk indikering om en sjukdom, men är fjärran från den realitet som förekommer vid bilkörning, säger Jan och fortsätter:

– I trafiken är båda ögonen ständigt i rörelse och hjärnan får möjlighet att integrera intrycken till en gemensam bild. För det andra bör det vara betydligt bättre kommunikation mellan Transportstyrelsen och körkortsinnehavaren i form av dialog – inte enkelriktade meddelanden med mottagningsbevis.

– Är det inte rimligt att anta att personen i fråga känner ett ansvar även i denna fråga, likaväl som när det gäller andra trafikregler och bestämmelser, säger Jan. Dessutom menar han att alternativen till körkortsbegränsningar är många, men Transportstyrelsen verkar inte anse att det är mödan värt att tillämpa dem. Hans förhoppning är nu att förvaltningsrätten agerar och ser till att samhällsfunktionerna fungerar optimalt.

ÖT kommer att följa och återkomma i ärendet då Jans överklagan är full av goda argument som stöder ett annorlunda beslut.